Sista natten i Holland.
Kategori: Livet i Utrecht, Personliga insikter
Då var det dags igen. Att packa ihop sitt liv och flytta till ett annat land. Visserligen är det tillbaka till Sverige där merparten av mitt liv befinner sig, men ändå. Jag har under mina månader där etablerat ett liv, med sina rutiner och vanor man kommer att sakna. Att inte vakna upp i samma rum med samma utsikt över en stökig och oorganiserad innergård. Att inte längre se det vackra domtornet och förundras över hur vackert det är. Att inte gå förbi kanalerna dagligen. Att inte handla på Albert Heijn mer. Att inte längre äta på sina favoritställen. Att inte längre behöva akta sig för cyklister vart man än går. Att inte leva i Amsterdam på helgerna. Att dagligen säga "Sorry, I don't speak dutch" bara för att man kan säga ett par ord och de fortsätter att prata med dig på holländska. Att inte förundras över vissa speciella människor man har mött under sin tid här. Att inte längre se så många nya ansikten. Det finns så många "att inte..." men jag stannar här. Poängen kom nog fram för längesen.
Jag känner mig aningen apatisk. Har haft blandade känslor inför att jag ska flytta - både bra och dåliga. Men nu känner jag nog ingenting. Jag har inte fattat det helt, och det kommer nog att ta sin tid. Sen är det en fördel att det inte är så långt bort från Sverige. Det gör mig också lugnare. Jag kommer åka hit fler gånger, no doubt! Är väldigt tacksam för allting jag har varit med om och alla människor jag stött på. Jag har fått vänner som jag kommer att dela denna tiden med för alltid, förhoppningvis förblir vi vänner resten av livet också. Har lärt mig mycket om mig själv och fått nya insikter. Jag har också förändrats, till det bättre (enligt mig). Men det återstår att se när jag kommer tillbaka till Sverige. Det jag hoppas innerligt är att jag kan bibehålla min tankegång och mitt sätt att resonera idag, även när jag kommer tillbaka till livet i Sverige och mentaliteten där.
På återseende kära Holland!
